Give me tomorrow
JAG AR FRIIIII!! Ja, ungefar sadar kanns det. Efter att ha arbetat i Kathrine och paketerat mangos varje dag, minst 6 dagar i veckan minst 11 timmar om dagen. Aldrig mer sager jag bara. Det var med lattnad jag lamnade stallet och ni har mitt ord pa att jag aldrig mer kommer satta min fot dar igen. Dock kommer jag sakna sa otroligt manga, det ar konstigt hur nara man blir manniskor nar man reser under sa kort tid. Blake blev min narmaste van dar, vi umgicks varje dag i en manad 24 i 7. Man hinner med att prata om allt mellan himmel och jord under den tiden.
Just nu befinner jag mig i Darwin, och sitter for forsta gangen pa en dator pa over en manad. Jag kanner inte for att prata med nagon, samtidigt som jag kanner mig ensam. Haha.. jaa, nar man hanger med sa mycket manniskor konstant, borjar man langta efter ensamhet, och nar man ar ensam i en halvtimme sa kanner man sig ensamast i varlden. Imorse hade jag hela morgonen for mig sjalv, gick runt i lagenheten och skulle precis stalla mig och gora nudlar nar stromen gick. (De jag bor med glomde att betala) sa hade absolut ingenting att gora. Varst var att air condition slutade att fungera sa jag gick runt och svettades!
Jag kan inte vanta tills imorgon da jag lamnar Darwin och den har sjuuuka varmen, sitta pa en bar tillsammans med Elin och Andrea som jag inte sett pa 8 manader. Jag kan inte tro pa att de redan ar i Australien, det kanns sa overkligt. Jag ar sa himla exalterad av att traffa nagra som kanner mig utan och innan, nagra jag inte behover presentera mig for utan bara vara. Kommer bli de basta tva manaderna har tror jag.
Och ja, har aven sett pa facebook att det borjar narma sig jul. Jag fick mig en chock nar jag sag allas bilder pa lussekatter och forsta adventsljus. Jag hade ingen aning? Har ingen kansla alls, ingen julmusik, inge julpynt, inte kopt julklappar osv. Och att det ar stralande sol och 45 grader utomhus far mig ju inte direkt att bli pamind. Allt ar bakvant..
Herregud vad jag kommer sakna de jag jobbade med, speciellt en viss person. Att traffa sin dromkille i Australiens skithala var inte nagot jag raknat med.
Over and out my friends!
Just nu befinner jag mig i Darwin, och sitter for forsta gangen pa en dator pa over en manad. Jag kanner inte for att prata med nagon, samtidigt som jag kanner mig ensam. Haha.. jaa, nar man hanger med sa mycket manniskor konstant, borjar man langta efter ensamhet, och nar man ar ensam i en halvtimme sa kanner man sig ensamast i varlden. Imorse hade jag hela morgonen for mig sjalv, gick runt i lagenheten och skulle precis stalla mig och gora nudlar nar stromen gick. (De jag bor med glomde att betala) sa hade absolut ingenting att gora. Varst var att air condition slutade att fungera sa jag gick runt och svettades!
Jag kan inte vanta tills imorgon da jag lamnar Darwin och den har sjuuuka varmen, sitta pa en bar tillsammans med Elin och Andrea som jag inte sett pa 8 manader. Jag kan inte tro pa att de redan ar i Australien, det kanns sa overkligt. Jag ar sa himla exalterad av att traffa nagra som kanner mig utan och innan, nagra jag inte behover presentera mig for utan bara vara. Kommer bli de basta tva manaderna har tror jag.
Och ja, har aven sett pa facebook att det borjar narma sig jul. Jag fick mig en chock nar jag sag allas bilder pa lussekatter och forsta adventsljus. Jag hade ingen aning? Har ingen kansla alls, ingen julmusik, inge julpynt, inte kopt julklappar osv. Och att det ar stralande sol och 45 grader utomhus far mig ju inte direkt att bli pamind. Allt ar bakvant..
Herregud vad jag kommer sakna de jag jobbade med, speciellt en viss person. Att traffa sin dromkille i Australiens skithala var inte nagot jag raknat med.
Over and out my friends!
Livstecken
Det var ett tag sedan jag skrev har nu, vilket beror pa att jag ar mitt ute i ingenstans och har ingen dator. Nu har jag hittat ett internetcafe i alla fall. Just nu bor jag tillsammans med en kille fran Frankrike, en tjej fran England och en annan tjej fran Canada. Sa en mix ar det, den jag umgas med mest ar tjejen fran Canada, jattego tjej. Medan de andra tva ar otroligt speciella manniskor, och jag far bita mig i lappen for att inte fa utbrott pa dem. Vi bor 25-30 minuter fran stan i en gron liten stuga, inte alls stor, ingen lyx har inte. Toaletten hittar man pa baksidan i ett litet hus, dar det garna haller till spindlar, grodor och en mix av insekter. Lika spannande varenda dag att ga in dar, for man vet aldirg vad man kommer hitta. Kanns aven lite konstigt att ta en dusch nar en groda sitter och stirrar pa mig, men jag borjar vanja mig lite.
Det ar fruktansvart varmt har, men aven det har jag vant mig vid. Det ar minst 40 grader varje dag. Igar regnade det och var 30-35 grader, jag och Blake gick omkring med gashud och satte pa oss tjocktroja.. Haha, ja ni forstar att man blir knapp har :p
Vi jobbar vaaaaldigt mycket och hela tiden. Vi borjar 7 pa morgonen varje dag, maste ta bussen kl 6 sa gar upp runt 5.30 varje dag. Vi slutar nar vi ar fardiga, vilket kan vara allt mellan 11-15 timmar framat, sa vi vet aldrig i forvag. Igar var det halvdag (som de kallade det) baraa 9 timmar. Men har vant mig vid det med, att komma hem runt 4 kandes valdigt lyxigt igar. Jag har traffat valdigt manga trevliga pa jobbet, aven valdigt manga efterblivna och udda manniskor, en kulturmix. Mycket fransman och asiater dessvarre. Har ingenting emot dem en och en, men nar de ar i grupp och bara pratar sitt sprak blir det oerhort trakigt, speciellt med det jobbet som redan ar fruktansvaaart trakigt!
20 ar har jag hunnit fylla ocksa. Antligen! Kanske inte dromlaget att fira det i Kathrine men om jag tanker pa allt roligt som kommer handa i framtiden kan jag offra den dagen. For om mindre an tre veckor ar Andrea och Elin har, om mindre an tre veckor kommer jag fa se dem. Ska bara fa detta jobbet overstokat sen blir det ut pa aventyr igen och backpackerlivet fortsatter! :)
Det ar fruktansvart varmt har, men aven det har jag vant mig vid. Det ar minst 40 grader varje dag. Igar regnade det och var 30-35 grader, jag och Blake gick omkring med gashud och satte pa oss tjocktroja.. Haha, ja ni forstar att man blir knapp har :p
Vi jobbar vaaaaldigt mycket och hela tiden. Vi borjar 7 pa morgonen varje dag, maste ta bussen kl 6 sa gar upp runt 5.30 varje dag. Vi slutar nar vi ar fardiga, vilket kan vara allt mellan 11-15 timmar framat, sa vi vet aldrig i forvag. Igar var det halvdag (som de kallade det) baraa 9 timmar. Men har vant mig vid det med, att komma hem runt 4 kandes valdigt lyxigt igar. Jag har traffat valdigt manga trevliga pa jobbet, aven valdigt manga efterblivna och udda manniskor, en kulturmix. Mycket fransman och asiater dessvarre. Har ingenting emot dem en och en, men nar de ar i grupp och bara pratar sitt sprak blir det oerhort trakigt, speciellt med det jobbet som redan ar fruktansvaaart trakigt!
20 ar har jag hunnit fylla ocksa. Antligen! Kanske inte dromlaget att fira det i Kathrine men om jag tanker pa allt roligt som kommer handa i framtiden kan jag offra den dagen. For om mindre an tre veckor ar Andrea och Elin har, om mindre an tre veckor kommer jag fa se dem. Ska bara fa detta jobbet overstokat sen blir det ut pa aventyr igen och backpackerlivet fortsatter! :)
