setyoufree

Jag har försatt mig i en position som kallas förnekelse. Jag vägrar att inse att jag ska åka på lördag. Jag har inte skrivit packningslista, jag har inte införskaffat mig en kamera, min systemkamera har gått sönder, jag har inte planerat något, jag gör ingenting, jag är lam. Jag känner mig precis så, lam. Mitt rumsgolv har jag inte sett sen jag packade ihop mitt liv i Norge, istället för att inse att jag bor hemma har jag låtit min väskan stå där, ful och tittat på mig. Enda gången jag öppnar den är när jag behöver något, annars ligger den där uppriven och ensam. Jag vet inte vad jag håller på med, har en ständig klump i magen, ena stunden fattar jag det inte nästa stund så gör jag det. Vad håller jag på med? Är det de här jag vill? Ja, det är ju det. Stannar jag i den här staden för länge kommer jag dö. Försöker föra en öppen dialog med mig själv: "Angelica, vad är det som håller dig kvar?" "Nej, just det ingenting, de du älskar kommer alltid finnas kvar, du måste iväg." Jag måste ju det, jag vet ju det, jag vill ju det här. Det känns som jag bara går och väntar på att det ska hända något, det känns inte verkligt alls. Ska jag verkligen befinna mig i Australien på måndag? Ska jag traggla min engelska och försöka göra mig förstådd inför tusen främmande människor? Jag längtar faktiskt i smyg.

Om den här vintern nånsin nångång
kommer att ta slut
Så ses vi nån dag där längst upp i tornet
Tills dess ha det gott
Och sköt om dig
Ta det lugnt
Hälsningar från mig

Nu finns det inte längre någon återvändo, vi firar med öl, chips och pannkakor klockan 10 på morgonen, och vi lyssnar på "vilken härlig dag med Ted Gärdestad, ett ord: Hurraaaaaa!

Under tiden jag varit i Norge har jag träffat så otroligt underbara människor. Personer jag knappt känner har öppnat sig och delat med sig av personliga problem, sådant som jag aldrig vågar öppna munnen om, bara med mina allra närmaste. Jag har insett att det kommer bli svårt att lämna, jag har blivit vuxen här. Jag tjänar mina egna pengar, jag betalar mina egna räkningar, jag handlar min egna mat, jag kommer och går som jag vill och det är ingen som kan kontrollera mig. Samtidigt ekar orden i huvudet "när fan blev jag så här jävla vuxen?". Jag som för några månader sedan knappt kunde tvätta mina kläder själv.

Och det känns som det var igår som jag gick på högstadiet och betvivlade livet, grubblade på "bekymmer" och min framtid sträckte sig just då till vad den kommande helgen hade att erbjuda. Jag har insett att jag älskar att vara precis såhär fri och jag vågar stå på mina egna ben. Andrea sa här om dagen "Jag hade ingen aning om att jag skulle få det så roligt i Norge, tänk vad roligt jag kommer få på andra ställen". Den där meningen har jag gått och tänkt på väldigt mycket. Jag känner att jag är färdig med Norge nu, jag är redo för annat. Jag har världen framför mina fötter och jag vill bara kasta mig ut, flyga, pröva mina vingar. Om det nu skulle vara så att någon hugger av mina vingar, ja då har jag i alla fall tagit steget ur boet, eller hur?

Idag har jag sovit fyra timmar vilket betyder att man kan dra en koppling till att jag kommer vara trött, otrevlig, dryg och sist men inte minst övertrött. Men det var inte det vi skulle prata om idag. Ibland kan Andrea få mig att känna mig som en grävling som blivit överkörd på vägen, som blivit övergiven på marken och har massa likmaskar krälande inuti kroppen. Det handlar om toapappaer. Det stora problemet är att det alltid tar slut, Elin säger att det är mitt fel för att jag inte har någon mat och käkar då upp toapappret. Hur man nu kan dra en sådan koppling är för mig fortfarande främmande? Nu har jag köpt toapapper 2 gånger på rad och även diskmedel, Andrea hävdar att jag fortfarande ligger i lä med att bidra till hushållsartiklar. Hon började prata om tvättmedel, sköljmedel och gud vet allt. Jag försvarade mig genom att säga att både hon och Elin tycker sånt är kul, "titttaaa, Andreaaa, jag har köööpt nytt sköljmedel" (Andrea sätter händerna för munnen och säger "åååååh, vadååå för nååått?") Elin fortsätter med sin ljusa stämma "Jaaaa, det luktar smultron" osv. Nää, vet ni vad, jag håller mig till toapapper.