Jag som aldrig blir speciellt imponerad

Så vi hördes aldrig
och det gör ingenting.
För jag skrattar mycket
har massor omkring mig.
Ett underbart liv
och dem bästa av vänner.
Men hur kunde du inte
känna det som jag kände?

Så som det kändes
när du sa mitt namn.
Så äkta det kändes
när du höll min hand.
Men dagarna går
säkert månader med.
hoppas allt är lugnt vill dig bara väl.

Vi hördes aldrig
kanske var det lika bra.
Kanske fattades något
tänk om vi kunde va.
Om vi hörde ihop
som inga andra.
Vi kanske till och med var gjorda för varandra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0